Vålö naturstig

Vålön är en liten ö i Ångermanälvens mynning innanför Hemsön

Vålön/Baggskäret ägs av Scaninge Holding AB (SCA Skog) och omfattar sammanlagt 23,5 hektar (skog 16,5 har, naturlig äng 2 har och övrig mark 5 har).

Under hösten 2005 tog Byalaget kring Kustleden (Rö-Vålånger-Överskog, m fl) initiativ till projektet Naturstig Vålön, vilket resulterade i en ansökan från Härnösands kommun hos Länsstyrelsen om bidrag ur medel för lokala naturvårdsprojekt. Scaninge Holding upplät nyttjanderätt till mark för projektet och byalaget åtog sig att medfinansiera med egen arbetsinsats på 300 timmar.

Länsstyrelsen beviljade den 15 maj 2006 statsbidrag till projektet med 24 500 kr enligt förordningen om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt. Kommunen satsade 55 000 kr främst i form av arbetskraft. Byalagets insats värderades till 60 000 kr.

Projekttiden bestämdes slutligt till juni 2006 – januari 2008.

Projektet innehåller en enkel vandringsled från Baggskäret till Vålön och en rundvandring på ön (se karta). Längs leden finns upplysningsskyltar om öns flora och fauna. Vålöfyren, Templet, Jaktstugan och Torpet. Grill- och rastplatser har ordnats på några ställen liksom enkla bänkar för vila.

Broschyr finns att erhålla på Rö Folkets Hus och kommer även att utläggas på Härnösands turistbyrå.

Industriminne med festprägel

Spåren efter den fantastiska sågverksepoken kring förra sekelskiftet försvinner snabbt.

Ett antal eldsjälar kring byn Rö vid Ångermanälven utför därför kulturhistoriska storverk för att nuvarande och kommande generationer ska kunna förstå vad som egentligen hände. Deras omsorg omfattar bland annat ett av epokens märkligare fenomen, Vålö-templet.

Under en intensiv period från senare delen av 1800-talet till cirka 1930, upplevde den nedre delen av Ångermanälven en veritabel sågverksboom. En rad ångsågverk anlades för att förädla det timmer som flottades från inlandet. Den seglingsbara älven erbjöd direkt kontakt med världshaven och köpare av plank och brädor.

Invånarantalet i byarna längs älven sköt i höjden när det byggdes arbetarbostäder intill sågverken och handel av alla de slag blomstrade. Likt resten av den omfattande sågverksindustrin längs norrlandskusten drabbades dock sågverken längs Ångermanälven hårt av lågkonjunkturen i slutet av 1920-talet. Under loppet av några år slog nästan alla industriplatser igen.

I Rö på Ångermanälvens södra strand finns en sällsynt livaktig Folketshus- och Byalagsförening. De har, efter överenskommelse med markägaren SCA, tagit sig an den lummiga Vålön som ligger mitt i älven.

Vålön köptes 1960 av Graningeverken och ingår sedan 2002 i SCAs fastighetsbestånd.

– Vi vill att besökare ska kunna lägga till på ön och ta del av den vackra naturen och lämningarna från sågverksepoken, berättar föreningens styrelseledamot, Johannes Menzel.

Som ett led i denna strävan har föreningen bland annat lagt ut en brygga, anlagt vandringsstigar och grillplatser samt satt upp ett stort antal skyltar där besökaren kan lära sig mer om öns växtliv och lämningarna efter svunna tider. 

På den 23 hektar stora ön fanns tidigare tre byggnader. Den största av dessa, Vålö-templet, var en stor samlingslokal som uppfördes 1886 av ett antal sågverk och deras arbetare. Huset användes för ”religiösa möten, nykterhetsmöten och fosterländska fester under vackra sommarsöndagar”. Templet som kunde ”väl rymma 1000 personer”, användes även för föredrag i olika ämnen. Många var de biskopar och präster som höll tal i templet.

Med lite fantasi kan man föreställa sig hur det såg ut under vackra sommarsöndagar då den ena flaggprydda ångbåten efter den andra lade till vid Vålön för att släppa av förväntansfulla passagerare med fest och glam i sinnet. Idag finns bara grundstenarna kvar, men tack vare föreningens idoga arbete kan den båtburna besökaren ändå få en bild av hur det var när det

begav sig. Dagens besökare kanske också frågar sig varför en lokal av det slaget placerades på en ö mitt i älven?

Innan sammankomsterna avslutades hölls aftonbön och sjöngs psalmer samt nationalsången. Politiska föredrag eller annat ”som kunde verka söndrande” förekom aldrig i templet Man lät även uppföra ett torp med ladugård till en man med uppdraget att vårda templet samt serva besökare med mat och kaffe. Utöver templet och tillsyningsmannens torp byggdes även

en jaktstuga för sågverkens ägare och högre chefer.

Den historiskt intresserade bör även besöka Folkets Hus i Rö. Där finns en modell i skala 1:250 som visar hur byn och sågverket såg ut. Modellen är snidad i lind och utförd med hjälp av flygfoton, kartor och fotografier. Betraktaren slås av hur de stora öppna ytorna kring byn idag helt har tagits över av skogen.